tisdag 5 augusti 2008

me..myself and Elin


Pratade i helgen som snabbast med en "amatör teater bekant" som är ännu aktiv och han frågade när jag skall börja igen :)

Visst kittlar det när man ser och hör andra "amatörer" samt ser alla sommarteatrar som går nu just. Det vore roligt att prova på något annat än min älskade "Elin" karaktär. Man börjar tvivla på att enda man är kapabel till är att spela en manstokig gammal kärring:)

Det är konstigt det där... hela min skoltid trodde jag jag skulle dö om jag hade föredrag inför klassen. Jag tom skolkade på grund av det. Ännu har jag panikångest över att gå upp på scen..hjärtat klappar..man är svimfärdig med en nalkande black out kännsla...men dit ska jag....å när man äntligen står där och folk faktiskt skrattar så är det det bästa som finns! Då får man hejda sig att inte spela över :)

Jag undrar om jag någonsin ska stå där igen?

1 kommentar:

Anonym sa...

Jag satt ofta i skolan ( mest lågstadiet) och underhöll praktiskt taget alla klasser under rasterna med den ena dråpligheterna efter den andra. Vet inte varför, men ideerna bara dök upp. Och kompisarna asgarvade. Man var nog på sätt och vis en tidig ståuppare. Jag gillade situationen och bredde på, men lärde mig också var gränsen till uttömdhet fanns. Gällde ju att hålla publiken hungrig.

Fick på så sätt en status som gjorde att jag kunde skriva revynummer i Karperö Ungdomsförening senare.

Lustan finns kvar och har nu fått ett forum igenom fenomenet bloggande. Visst är jag ju långt borta på en ö utanför Afrikas kust, men Magic Dr Mogäl fortsätter att roa den som roas vill.

I syskonskaran är det du och jag som råkat bli de som hamnat för utsattheten att stå på scenen.

I 8:an skulle jag recensera Wilhelm Mobergs bok " Utvandrarna " inför klassen. Jag blev blossande röd i ansikt och öron och halverade mitt annars så beskrivande/förberedda föredrag för att kunna sätta mig vid pulpeten innan svimmningen skulle ske. Rasten innan hade jag underhållit samma gäng med jöklas.

Nu har jag stått på scen i 35 år och har både njutit och haft pirrigheter.

Begrava inte Elin, men sök upp lokalrevyerna och erbjud din service för andra karaktärer... Eller skapa en figur på nätet.

Man skall inte stå emot de gåvor som Gud har lagt i en.

May the force be with you sister