



Blev trött på mina höst/vintriga soffkuddar. Hittade överloppstyg i en affär och slängde fram symaskinen. Jag är inte bra på att sy och symaskinen gillar inte mig heller. Just & just så vi klarade detta. Sommrigt & fint iaf! :)
Man brukar säga att graviditet inte är en sjukdom, men det kan ändå mycket väl vara en stor påfrestning, både fysiskt och psykiskt. Därför har den gravida kvinnan och hennes familj alltid ett behov av extra uppmärksamhet och stöd.
Det säger sig självt att den fysiska belastningen kan tynga och göra ont för den gravida kvinnan.
Ett gott råd till dig som ännu inte har några smärtor eller enbart början till rygg- och bäckensmärtor: planera din graviditetsledighet i god tid, så du kan vara hemma den sista månaden innan barnet kommer. Det är lika skönt och betydelsefullt fysiskt och psykiskt för dem som ska bli mamma och pappa för första gången som för "omföderskans" familj.
Med vetskapen om att få "varva ner" och tänka på sig själv och det ofödda barnet, på heltid den sista månaden, kommer du också indirekt att kunna förebygga och/eller minska vissa rygg- och bäckensmärtor.
Mycket tidigt i graviditeten påbörjas en uppmjukning av alla leder och ledband med hjälp av hormonet relaxin. Ledvätskan ökar och förtjockas. På det sättet blir lederna uppmjukade och mer rörliga. Det gäller även kvinnans bäckenleder/fogar. Detta är en helt naturlig process som fortsätter under hela graviditeten. På det viset anpassas kvinnans hållning och bäcken efter barnets tillväxt och bäckenöppningen blir större och mer eftergivlig under förlossningen.
Har man smärtor från bäckenet kan det vara svårt att avgöra varifrån de kommer. Det kan vara bäckenlederna (=foglossning), musklerna eller de talrika ledbanden runt om bäckenet som utlöser smärtan.
Smärtor i bäckenet kan delas upp i två huvudgrupper:
Bäcken- och ryggsmärtor är ett tillstånd som kan uppstå tidigt i en graviditet och kvarstå en tid efter förlossningen. Diagnosen ställs på de ganska speciella symptom som yttrar sig som smärtor och medför rörelseinskränkningar och gångbesvär.
Smärtorna kan sitta djupt i ländryggen och korsryggen, varifrån de strålar fram mot ljumsken. De kan också kännas omkring blygdbenet och stråla ut mot ljumsken samt framsidan och insidan av låren. Smärtan förvärras vid rörelse, till exempel när man vänder sig från rygg- till sidoläge i sängen. Det kan också förvärras när man går. Stegen blir kortare och gången nästan vaggande. Det kan vara särskilt ansträngande och smärtsamt att gå i trappor. Smärtan kan också utlösas då man ligger ner och försöker lyfta eller sträcka benet.
Rygg- och bäckensmärtan behöver inte alltid komma från bäckenlederna. Smärtorna kan också komma ifrån ligamenten, som håller livmodern på plats i bäckenet, vid till exempel lägesförändring i sängen. Musklerna runt bäckenet kan bli ömma av att ha fått arbeta mycket en dag. Det gäller även de stora ledbanden runt bäckenet.
Vanligast är rygg- och bäckensmärtor efter graviditetsvecka 28. Smärtorna kan även debutera tidigare under graviditeten.
Om du har bäckenledsrelaterade besvär och smärtor bör du tala med din läkare eller barnmorska. Annars kan du riskera att tillståndet förvärras och blir kvar längre än nödvändigt.
Du kan själv minska dina besvär och smärtor genom att:
Hos din barnmorska/läkare kan du få ytterligare information och hjälp.
I dag är akupunktur en mycket vanlig behandlingsform för rygg- och bäckensmärtor. Akupunkturbehandling, en eller två gånger i veckan, kan din barnmorska eller sjukgymnast ge dig. Din sjukgymnast kan också provar ut ett bäckenbälte åt dig, för att stadga ditt bäcken. Avslappning och mental träning har också en positiv inverkan på dessa typer av smärta.
Viktigt är att få stöd och förståelse från övriga familjen och arbetskamrater. Ibland kan ändå sjukskrivning bli nödvändig.
Om bäcken- och ryggsmärtorna diagnostiseras och behandlas korrekt är möjligheterna goda för att själva förlossningen och tiden därefter förflyter utan besvär. Förutom stödet från din familj och omgivning måste du själv vara aktiv så din graviditet fortlöper väl.
Det är lika viktigt att ta hänsyn till bäcken- och ryggsmärtorna efter förlossningen. En del kvinnor har alltså även besvär efter förlossningen - främst de som haft besvär från flera bäckenleder, inklusive kraftig smärta, innan förlossningen. För dessa kan det ta längre tid att bli helt återställd. Är det endast symfysen/blygdbenet som varit engagerad, försvinner smärtan fortare efter förlossningen.
Har kvinnan problem mer än ett halvt år efter förlossningen, uppmanas hon att tidigt börja med bäcken - och ryggövningar under nästa graviditet.
För att minska bäckensmärtorna vid nästa graviditet, rekommenderas besvärsfrihet minst ett halvår inför den graviditeten. Det är också en fördel om yngsta barnet själv kan sköta sig själv, till exempel med på- och avklädning.
En vanlig störning i ett av balansorganen och en vanlig orsak till yrsel. Yrselsymtomen framkallas framför allt av lägesändringar. Det finns flera olika varianter av lägesyrsel, nästan alla beror på störningar i ett balansorgan. Då är det ingen farlig sjukdom och därför kallas den för ”godartad”.
I varje öra finns ett balansorgan. Det består av två säckar (hinnsäckar) och av tre gångar (båggångar). Hela detta system är fyllt med en vätska. I hinnsäckarna finns balanskristaller som känner av hur huvudet rör sig. I båggångarna finns känselspröt (receptorer) som känner av hur vätskans tryck ändras i samband med huvudets rörelser.
Godartad lägesyrsel beror på att balanskristaller har lossnat från sin plats i hinnsäcken och fallit ned i någon av balansorganets båggångar eller att de fastnat på någon av gångarnas receptorer. Godartad lägesyrsel är vanligt efter det man slagit i huvudet och efter "virus på balansnerven". Människor med migrän och kvinnor drabbas oftare. Det vanligaste är dock att man inte kan finna någon förklaring till varför man drabbats.
Symtomen beror dels på häftiga felsignaler som de lösa kristallerna framkallar när de rör sig i båggångarna i samband med huvudrörelser. Felimpulserna från det störda balansorganet påverkar ögonen till att göra små rörelser. Ögonrörelserna ger den drabbade upplevelsen av att omgivning snurrar eller rör sig. Vid lägesyrsel varar sådana yrselattacker mellan några sekunder till en halv minut.
Symtomen beror dels på den förvirring som drabbar hjärnan när den utsatts för felsignalerna. Symtom som liknar åksjuka är vanliga. Illamående, kräkningar, en diffus ostadighetskänsla, svårigheter att gå rakt och att fokusera blicken. Det är vanligt att uppleva rädsla och vid det första insjuknandet befarar många att de drabbats av en livsfarlig sjukdom.
Symtomen börjar oftast tidigt på morgonen. I samband med att man vänder sig i sängen, sätter sig upp eller lägger sig bakåt upplever man att det snurrar. Man kan få yrselattacker av att bocka huvudet framåt eller bakåt. Kristallsjukan går ofta över av sig själv men det kan ta flera dagar eller veckor. Många drabbade får återkommande perioder med lägesrelaterad yrsel.
Ögonens rörelser är sammankopplade med balansorganens impulser. Förekomsten av felaktiga impulser från balansorganen kan upptäckas genom att analysera hur ögonen rör sig. Vid lägesyrsel prövas balansorganens reaktioner genom att luta huvudet i olika positioner. Ögonrörelsernas mönster talar om vilken variant av lägesyrsel det rör sig om och vilket öra som är det sjuka.
För att se ögonens reaktioner så tydligt som möjligt används en undersökningsutrustning med kameror som filmar ögonen eller också används belysta glasögon med starka förstoringsglas.
Lägesrelaterad yrsel kan i vissa fall förekomma i samband med sjukdomar i hjärnan. Därför kan det vara bra att bekräfta att störningen beror på ett fel i örat hos en läkare som är förtrogen med denna sjukdom.
De varianter av godartad lägesyrsel som beror på lösa kristaller i någon av båggångarna kan oftast behandlas med ett omedelbart botande resultat. Innan behandlingen utförs bör man ta reda på i vilken båggång och i vilket öra de lösa partiklarna befinner sig.
Den vanligaste varianten av godartad lägesyrsel är när kristallerna har klumpat ihop sig i den bakersta av de tre båggångarna. Denna variant påvisas genom att undersökaren först provocerar fram en kort yrselattack. Den drabbade får ligga bakåt med huvudet vridet 45 grader åt den testade sidan (Dix-Hallpikes position) samtidigt som undersökaren analyserar ögonens rörelsemönster.
Behandlingen innebär att den sjuka båggången rensas från lösa partiklar. Huvudet manövreras på ett sådant sätt att de lossnade partiklarna förs tillbaka till hinnsäcken igen. Manövrarna kallas Epleys eller Semonts manövrar efter upphovsmännen.
Drabbade med återkommande yrselperioder från samma båggång kan lära sig att själv utföra behandlingen.
Många vårdgivare i sjukvården känner till godartad lägesyrsel. Mest hjälp får man av en öron-näsa-hals-läkare med vana att utföra behandlingen och som har vana och utrustning för att tolka ögonrörelser.